Dag 0 (den beräknade, alltså) är slut...

...och ingenting, absolut ingenting har hänt. Annat var väl kanske inte att vänta heller. Man ska inte hänga upp sig på datum, det har mina vänners upplevelser i motsvarande situation lärt mig.

(Och själv är jag född drygt en vecka för sent, med akut kejsarsnitt, efter att jag trasslat in mig i navelsträngen på nåt bisarrt och livshotande sätt, så jag borde veta)

I stället för att bara säga "Bonjour tristesse!" och sjunka ner i soffan, promenerade vi till Hemtex på Folkungagatan (kallt som fan! Halt! Och döden från skyn i form av de istappar som råkade hamna i solen - tydligen värmde den upp taken, om än inte marken.) och köpte gardinstång. Ytterligare en aspekt av lägenhetsfixande som vi liksom aldrig tagit tag i. Men nu, när lilla e är i vecka 40 (41!!!), då är det dags.

You gotta roll with it.

Fast som bilden visar blev det riktigt snyggt i vardagsrummet ändå, trots att jag borrade lite fel. Är nog samma sak som med matlagning, jag är så skraj för att misslyckas med att göra något perfekt att jag inte lyckas få in i min tjocka skalle att det kan bli lite snett och vint (och överpepprat) ibland utan att det faktiskt syns.

Måste lära mig det där innan jag måste börja barnuppfostra.

Dagens...
...tv: Man ser Big Brother Live, och funderar återigen om det var så smart att sätta barn till den här världen.
...anhöriga: Mamma ringde för att påpeka att hon minsann inte ringt en massa för att fråga hur det går med magen, och hur går det förresten med magen? Och när vi köpt gardinerna stannade vi till hos svärmor på hemvägen, och hon och lilla e underhöll mig med diverse blodiga historier från andra förlossningar. Festligt.
...borde-jag-ha-gjort-vid-det-här-laget: Packat BB-väskan. Men killar packar å andra sidan inte på samma sätt som tjejer.