En liten pugilist - i flugvikt

Börjar i vanlig ordning med de dagsfärska siffrorna - 60 cm, 5 160 gram. Han har alltså bara ökat med två hekto på drygt tre veckor, och helt plötsligt börjar Elias bli underviktig. Nu har lilla e ordinerats kopiösa mängder vätska för att se om det kan vara sommarens fel att han inte får nog med mjölk, och om en vecka blir det ny utvärdering.

Det där med undervikt accentuerades ytterligare igår, när vi träffade Tobbe W, Mia och Emil den Store ("Kalla honom Biffen, det gör vi!") för lunch i mysig Observatorielunden-miljö. Biffen verkade trivas med tillvaron, och varken föräldrar eller läkare är oroade, och visst är det kul att bebbar kan vara olika?

Hade tyvärr inte tagit med mig kameran, så ögonblicket när Elias och Emil skulle hälsa på varandra (första gången de träffades sov de ju mest) bevaras endast på detta sätt. Elias bestämde sig för att visa sin tuffa sida, och med en distinkt höger slog han nappen ur Emils mun. I den allmänna förvirringen han Elias också med att få in två lösa men klockrena bitchslaps med vänstern.

När han måttade för tredje gången vaknade Emil till och med en fortfarande ganska flegmatisk uppsyn parerade han den tredje örfilen och tog ett fast tag om Elias handled. Blicken var lugn, stadig och iskall. Den sa "Du... är du SÄKER på att det här är ett smart drag? Lille man?"
Då började Elias grina. Gott så. Jag fördömer alla former av våld. (även om jag är grabbig nog att egentligen tycka att om man nu envisats med att inleda ett slagsmål, hör det till god ton att avsluta det också)

Familjen W tog det hela med ett garv - skönt, i vissa kulturer hade ett sådant nappaslag säkert tvingat oss fäder att bli dödsfiender för generationer framöver.

Eftermiddagsmys med mamma, pappa, barn och björn. ->

Vi har köpt babygymmet, och snodde med oss fårskinnsfällen. Allt för att undvika förvirring. Men vi måste komma på nya namn på kaninerna (de i Fagersta heter förresten Kajsa, Petter, Rosa och Lilla Grå Kanin, om någon mot förmodan undrar)

TV:n är lagad. Det kostade 300 pix. Och datorvideokabeln funkar fortfarande inte. Slog blixten ner medan vi var borta? Daniel (som tydligen överlevde midsommarnatten i Lindbostugan, trots något litet missförstånd med en yxa) kom över för att laga felet, kliade sig i huvudet, svor eder över Windows och anklagade mig för att vara ett "tekniskt mongo" eftersom det fanns en nätverksbrygga installerad som inte borde vara där. Sedan gav han upp.

Förutom vägning och mätning var det idag dags för Elias att vaccineras mot difteri, kihosta, polio och stelkramp. Det var enklare än det lät. Duttig gubbe! I väntrummet träffade han en kille som heter August och som är född på samma dag. Det har inget med något annat att göra, men var ganska kul ändå.