0,03 m/s
<- På väg från mammas trygga famn och ut i den stora världen bortom det gula täcket från 70-talet som är hans temporära lekfilt. Hm, vad är det på tv?
Okej, han har inte riktigt speeden. Men idag började konkreta saker hända med hans krypförsök. Även om han egentligen inte hade någonstans särskilt att vara, så var det inte samma "torrsim på stället" som han har sysselsatt sig med, och ilsknat till över, den senaste dryga veckan.
Eller jo, det var nästan samma.
Frånsett den lilla detaljen att han f ö r f l y t t a d e sig, alltså.
Elias nuvarande medelhastighet: Ungefär 3 cm/sekund, eller fem minuter metern. Men alla måste ju börja nånstans!
Dessutom - vilket kanske egentligen är ännu viktigare - nu kan han rulla åt båda hållen.
Någonting med det här känns väldigt rätt...
...fast ganska ostadigt också. ->
Och att döma av bilden till höger (nej, den är inte arrangerad!) verkar som att han knappt kan vänta på att börja stå. Lilla e gick när hon var nio månader - vilket är rent ut sagt jäkligt tidigt. Verkar som att Elias brås på morsan.
Vad övrigt var, var jobb och en nästan förlamande trötthet.
Två veckor till nästa semester. Orka. Orka. För ögonblicket motsvarar Daddy Fool, tack vare rötmånadsmagsjukehelvetet, 4,5 personer, samtidigt som Elias drar grymt mycket bränsle - både fysiskt och mentalt.
Men snacka om utväxling!
Och i slutänden handlar alltihop om en enda sak.
0,03 m/s.
Magi.
Okej, han har inte riktigt speeden. Men idag började konkreta saker hända med hans krypförsök. Även om han egentligen inte hade någonstans särskilt att vara, så var det inte samma "torrsim på stället" som han har sysselsatt sig med, och ilsknat till över, den senaste dryga veckan.
Eller jo, det var nästan samma.
Frånsett den lilla detaljen att han f ö r f l y t t a d e sig, alltså.
Elias nuvarande medelhastighet: Ungefär 3 cm/sekund, eller fem minuter metern. Men alla måste ju börja nånstans!
Dessutom - vilket kanske egentligen är ännu viktigare - nu kan han rulla åt båda hållen.
Någonting med det här känns väldigt rätt...
...fast ganska ostadigt också. ->
Och att döma av bilden till höger (nej, den är inte arrangerad!) verkar som att han knappt kan vänta på att börja stå. Lilla e gick när hon var nio månader - vilket är rent ut sagt jäkligt tidigt. Verkar som att Elias brås på morsan.
Vad övrigt var, var jobb och en nästan förlamande trötthet.
Två veckor till nästa semester. Orka. Orka. För ögonblicket motsvarar Daddy Fool, tack vare rötmånadsmagsjukehelvetet, 4,5 personer, samtidigt som Elias drar grymt mycket bränsle - både fysiskt och mentalt.
Men snacka om utväxling!
Och i slutänden handlar alltihop om en enda sak.
0,03 m/s.
Magi.
2 Comments:
GUD vad söt han är! Sötare för varje gång ni tar bild på honom - helst den där han står upp och ser helt överlycklig ut. =)
Hoppas ni har det bra!
Kramar
Utmärkt, tack. Slå en signal, för bövelen! Annars gör jag det!
Post a Comment
<< Home