Kyla

<-"Släpp fångarne loss, det är vår!"
"In your dreams, kid."

Det är något onaturligt med Stockholm i tio minugrader, och VM-final i bandy ett par kvarter bort. Nej farsan, jag gick inte på bandyn. Lika bra det.

I själva verket har jag bara ytterst kort och motvilligt stuckit näsan utanför dörren den här helgen. Igår till babysimmet och tillbaka, idag först för att handla lunch (macka respektive sallad) och sedan för att handla ingredienser till kvällsmaten (som jag både lagade och blev riktigt nöjd med. Plockade fram den gamla favoriten "paprikabåtar med köttfärs" och serverade med couscous där jag stekt och rört ner tomat, lök och haricots verts. Återigen, det är det perfekta stället att slänga i lite chipotle-krydda!).

<- Utbrytarkungen!

Bläh. Hatar vinter. Eller, jag hatar inte vinter, men i min perfekta värld varar den mellan 23 december och tjugondag Knut, åtminstone på den plats där jag befinner mig (vill de ha det kallt uppe i Åre eller Korpilombolo tillåter jag det. Så storsint är jag).

Lilla e har redan smitt stora planer på hur vi ska tillbringa framtida sportlov i hennes familjs fjällstuga, för att lära Elias åka skidor på längden och bredden och säkert andra ledder också. Min plan är att förhala det tills han blir myndig och sedan lära honom after ski.
Jag kommer att få spö när hon läser det här. Om jag inte hunnit frysa ihjäl innan dess.

På vägen till babysimmet såg vi mängder av lekande barn.
Trots de multipla minusgraderna.
Är det här vad som väntar?
Ack och ve.

<- Pappa är inte bara frusen, han är långhårig också. Det är det å andra sidan inte bara pappa som är.

Konstigt nog har ingen i familjen haft någon större snuvattack på ett bra tag. Men bara för att jag skrev så, så händer det säkert i morgon. Elias mår fint, och har redan börjat ladda för nästa veckas happening - tiomånaderskontroll hos doktor Magnus. Ibland slår han sig själv på örat*), som om han hade ont eller det kliade där. Vi ska be honom titta på det. Hörseln verkar det i alla fall inte vara några större fel med*); han plockar ständigt upp nya små läten*) som jag måste börja banda. Videokameran funkar inte i det sammanhanget - tar jag fram den blir han så exalterad*) att han glömmer bort att babbla.

Elias hälsar - "Gebeeh balla gogga" på er alla!

*) Elias, alltså. Inte doktor Magnus.