Få pippi
Det nya kontoret är, ja, hur ska man säga? Spejsat. Glasfasader, ljusgårdar, glashissar och överallt ljud. Du kommer till jobbet på morgonen och högtalaren vid dörrsnurran lirar något upptempo och lagom retro, det kan vara allt ifrån Bowie över 60-talssoul till Dexy's Midnight Runners. Sedan in i hissen, nynnande på Come On Eileen - tu-ra-lu-ra-tu-ra-lu-ra-YEY - där du möts av en grön heltäckande konstgräsmatta och, I kid you not - inspelat fågelkvitter. På bandet agerar också en obstinat unge som med tveksam intonation läser upp vilken fågel det rör sig om. Ibland är det bara enerverande, ibland sublimt kul (som hans lilla fnittring när han ska säga "morkulla"), ibland rentav förvånande (en uppresa fick man lyssna på såväl rödstjärt som buskskvätta. Jo, den finns. Jag kollade. Herregud, vad var det för snuskhumrar som namngav dem en gång i tiden?).
Ny musik i nya högtalare när du kommer ut ur hissen. Dessvärre sitter vi på countryvåningen. I ett konferensrum spelas Emmylou Harris, i ett Waylon Jennings, etc. Fast det kunde varit värre. Häromdagen var två snubbar på väg till ett möte ett par våningar ner, i Kikki Danielsson.
När du till slut kommer till skrivbordet kan du börja lyssna på din egen musik. Håller just nu på och sammanställer den enda jobbmix jag någonsin kommer att behöva - drygt 1000 låtar på en dvd. Det är ett mastodontprojekt.
Allt detta och en odrägligt gullig liten robothund som kravlar omkring i receptionen på ett ibland misstänkt Elias-liknande sätt.
Och därmed kom vi tillbaka till huvudämnet. Egentligen inte så mycket att säga; det är mer av samma som gäller. Han har börjat gå upp i krypställning en del, men fattar fortfarande inte riktigt att han kan röra sig framåt när han står på alla fyra.
Och så har han förbannat svårt att sova. Det är ju bara så kul att vara vaken. Man lägger honom i sängen och han kontrar med ett 45-minuters skrattanfall. Vad gör man? Disciplinerar honom? För att han tycker livet är roligt? Men i längden är det ohållbart. De senaste kvällarna har han somnat efter 22:30, så vi måste försöka lösa det här. Vete tusan hur.
Bantningen började med att vågen pajade. Såg det som ett tecken från Gud och sitter nu med en godispåse framför mig. Hey, det är fredag!
Nästa vecka, så.
Ny musik i nya högtalare när du kommer ut ur hissen. Dessvärre sitter vi på countryvåningen. I ett konferensrum spelas Emmylou Harris, i ett Waylon Jennings, etc. Fast det kunde varit värre. Häromdagen var två snubbar på väg till ett möte ett par våningar ner, i Kikki Danielsson.
När du till slut kommer till skrivbordet kan du börja lyssna på din egen musik. Håller just nu på och sammanställer den enda jobbmix jag någonsin kommer att behöva - drygt 1000 låtar på en dvd. Det är ett mastodontprojekt.
Allt detta och en odrägligt gullig liten robothund som kravlar omkring i receptionen på ett ibland misstänkt Elias-liknande sätt.
Och därmed kom vi tillbaka till huvudämnet. Egentligen inte så mycket att säga; det är mer av samma som gäller. Han har börjat gå upp i krypställning en del, men fattar fortfarande inte riktigt att han kan röra sig framåt när han står på alla fyra.
Och så har han förbannat svårt att sova. Det är ju bara så kul att vara vaken. Man lägger honom i sängen och han kontrar med ett 45-minuters skrattanfall. Vad gör man? Disciplinerar honom? För att han tycker livet är roligt? Men i längden är det ohållbart. De senaste kvällarna har han somnat efter 22:30, så vi måste försöka lösa det här. Vete tusan hur.
Bantningen började med att vågen pajade. Såg det som ett tecken från Gud och sitter nu med en godispåse framför mig. Hey, det är fredag!
Nästa vecka, så.
1 Comments:
Lunch låter som en lysande idé! Bara inte denna vecka. Har fortfarande fullt upp med flytten, i och med att vårt tidsschema spräcktes rätt fort i helgen. Efter att ha lagt golvet nästan färdigt i lördags upptäckte vi att hela golvet flyttats så att avståndet till väggen inte ens gick att täcke med en list. På söndagen fick vi börja om igen ... ARGH!!!
Boka dag redan nu?
Post a Comment
<< Home