*snörvel*
Vädret må vara närmast absurt vackert för att vara en tredjedel in i oktober, men lik förbannat har både Elias och pappa drabbats av snuva igen. I det korta intervallet mellan att han frisknat till och jag sjuknat in han vi med att gå på det sista babysimmet.
Men lugn - vi har redan bokat in oss på fortsättningskursen.
Med snuvan och de annalkande tänderna i överkäken utsöndrar Elias så mycket snor och saliv att han lämnar små kladdiga spår överallt där hans ansikte befinner sig.
Just nu kallar vi honom "lilla snigel".
Fast han är förstås den gulligaste bacillhärd man kan tänka sig.
I veckan fick vi iväg tackkorten efter dopet. Naturligtvis fick jag - precis när kuverten var igenklistrade - vilda tvångstankar om att jag antingen skrivit "födelse" i stället för "dop" eller skrivit födelsedatumet (24/3) i stället för dopdatumet (24/9). Det är straffet när man försöker minimera antalet siffror att hålla reda på. Farmor var hur som helst imponerad över att vi fått iväg dem så fort. Ja, inte var det min förtjänst.
I lördags var pappas ursprungliga plan att sänka några kalla och se Kroatien-matchen i sällskap med [this space intentionally left blank]. Dock hade lilla e också planer (Jag ville ha grabbkväll, hon ville ha krabbkväll. Jo, krabbkväll! De åt krabba!), så i slutänden satt jag hemma med gubben och höll telefonkontakt med fotbollsgänget. Det var faktiskt mammas tur att få en barnfri kväll.
Och med tanke på matchresultatet var det väl kanske lika bra.
Får se om det blir nya tag på onsdag.
Söndagsmiddagarna fortsätter att vara Daddy Fools ansvar, och igår tog jag mod till mig och lagade något från scratch, utan receptbok att hålla i handen. Det blev en "risosto", en röra med ris, köttfärs, stekt bladspenat, sockerärtor, lök, paprika, krossade tomater och rejält med fetaost. Det visuella intrycket blev lite... skolmat, men smakmässigt gjorde det inget. Funkade faktiskt så bra att lilla e ringde vid lunchtid idag och frågade om hon fick ta matlådan jag glömde i morse. Ett betyg så gott som något!
Eller så försökte hon bara göra mig glad och stolt och matade kissen med risoston.
Igår kväll slog också Piratens Förbannelse till på nytt. Tappade fokus under bråkdelen av en sekund och vips! så hade Elias kissat ner både sig själv och stora delar av skötbordet.
Nu hänger den lille sjörövaren på tork. Igen.
Men lugn - vi har redan bokat in oss på fortsättningskursen.
Med snuvan och de annalkande tänderna i överkäken utsöndrar Elias så mycket snor och saliv att han lämnar små kladdiga spår överallt där hans ansikte befinner sig.
Just nu kallar vi honom "lilla snigel".
Fast han är förstås den gulligaste bacillhärd man kan tänka sig.
I veckan fick vi iväg tackkorten efter dopet. Naturligtvis fick jag - precis när kuverten var igenklistrade - vilda tvångstankar om att jag antingen skrivit "födelse" i stället för "dop" eller skrivit födelsedatumet (24/3) i stället för dopdatumet (24/9). Det är straffet när man försöker minimera antalet siffror att hålla reda på. Farmor var hur som helst imponerad över att vi fått iväg dem så fort. Ja, inte var det min förtjänst.
I lördags var pappas ursprungliga plan att sänka några kalla och se Kroatien-matchen i sällskap med [this space intentionally left blank]. Dock hade lilla e också planer (Jag ville ha grabbkväll, hon ville ha krabbkväll. Jo, krabbkväll! De åt krabba!), så i slutänden satt jag hemma med gubben och höll telefonkontakt med fotbollsgänget. Det var faktiskt mammas tur att få en barnfri kväll.
Och med tanke på matchresultatet var det väl kanske lika bra.
Får se om det blir nya tag på onsdag.
Söndagsmiddagarna fortsätter att vara Daddy Fools ansvar, och igår tog jag mod till mig och lagade något från scratch, utan receptbok att hålla i handen. Det blev en "risosto", en röra med ris, köttfärs, stekt bladspenat, sockerärtor, lök, paprika, krossade tomater och rejält med fetaost. Det visuella intrycket blev lite... skolmat, men smakmässigt gjorde det inget. Funkade faktiskt så bra att lilla e ringde vid lunchtid idag och frågade om hon fick ta matlådan jag glömde i morse. Ett betyg så gott som något!
Eller så försökte hon bara göra mig glad och stolt och matade kissen med risoston.
Igår kväll slog också Piratens Förbannelse till på nytt. Tappade fokus under bråkdelen av en sekund och vips! så hade Elias kissat ner både sig själv och stora delar av skötbordet.
Nu hänger den lille sjörövaren på tork. Igen.
0 Comments:
Post a Comment
<< Home