Idag jag fyller 92 år

...känns det som. Är trött, har ont i halsen och lederna, kämpade mig igenom snöstormar (spelandes på läppen, givetvis) både på väg till jobbet och på väg till ett efterlunchmöte i Solna, och vill desperat hem till lilla e och vår lilla våldsverkare.

<- Som synes är nattandet nu tillbaka till det "normala". Bortsett från att han numera kastar ut Bamsen och har börjat gnaga på spjälorna. Håhå jaja...

Han var visst fortfarande sur efter den traumatiska nattningen igår, så när vi lade över honom i sängen i morse hade han tänkt ut ett alldeles nytt sätt att skada sin arme far.

Det var väldigt kreativt. Han vände sig 180 grader, stoppade in en tå i vardera av sin halvslumrande pappas näsborrar...
...och sparkade uppåt.

Uttrycket Got your nose fick plötsligt en ny innebörd.

Men sedan fick jag kaffe på sängen. Och på lördag är det fest. Och nu är klockan så mycket att jag kan gå hem med hyfsat samvete. Så det börjar ljusna.