Lillens första schlagerparty

<- Lugnet före schlagerstormen.

...tillbringades med pappa och mamma och Sanna (som avkrävt mig ett heligt löfte att inte kalla henne "moster") - "Okej, jag kallar dig TANT Sanna då." "Nej." - och slutade i en, ähum, nittondeplats för Martin Stenmarcks "Las Vegas". Elias snuttade sig igenom större delen av tävlingen, och fjärtade rejält åt Rumänien, vilket tyder på god smak.

Tack och lov förstår han ännu inte vad vi säger.

Några spridda citat.
Lilla e: "Fy fan."
Sanna: "Fy FAAAN!"
Daddy Fool: "Alltså, jag tycker det är så fascinerande att ni bryr er så mycket om den här icketävlingen..."
Lilla e och Sanna, i korus: "JAMEN DOM ÄR JU DUMMA I HUVUDET!!!!!!"

"Vi invaderar Island!"

Elias: "Wäääääh!"

<- Matdags - med schlagerskjortan på.

"Alla smånationerna röstar bara på varandra hela tiden. Det är bara taktik! Det skulle vara som det var förut!"
"Jag håller helt med. Det var bättre när Norge, Danmark, Finland och Island gav oss tolv poäng varje år."

Farfar, på telefon: "Det var som när det var skönhetstävling i byn och ingen vann."

Sannas fotnot:
"Publiken är inte mogen för modern musik. Så funkar det inte. Sverige är före sin tid. Så kan du säga. Ska vi vinna måste vi gå tillbaks tre år i tiden. Då skulle vi kanske få öststaternas röster, liksom. De har inte kommit så långt i musik som vi." (ordagrant...)

Nu ska grabben minsann få en flaska. Så blir någon nöjd i alla fall.