Thursday, March 30, 2006

Here comes the son

<- You should be dancing, yeah!

Våren stormade in över Stockholm strax efter ett, när molnen skingrades och vårsolen gav sig på de snödrivor som stått emot regnet. Jag blev så inspirerad att jag promenerade hem från jobbet. Över Västerbron - isen hade gått på Mälaren - och sedan Heleneborgsgatan och parken nedanför Skinnarviksberget. Klippväggen bakom Münchenbryggeriet hade förvandlats till ett gäng vattenfall. Det går så fort när det väl händer.

Precis som med Elias. Han är ett år och sex dagar (jisses, är det så länge sedan?), och har invigt sin nya potta. Igår nummer ett, idag nummer två. Det här med potträning kanske inte är så svårt när allt kommer omkring. (famous last words...)
Äventyrslusten blir bara värre. Idag fick kissen nog och klöste till honom ordentligt på handen. Två minuter senare var han där och försökte rycka henne i svansen igen. Minnet är bra men kort.
Dessutom har han börjat fippla på den barnsäkra spärren på luckan under ugnen. Rätta mig om jag har fel, men borde inte barnspärrar vara konstruerade på ett sådant sätt att de inte gör barnet jättenyfiken på vad det där kan vara för mystisk petmojflärp? Fast vad vet jag? Jag är bara en enkel Daddy Fool.

Födelsedagen blev rätt tuff. Av någon anledning verkar det som att det är som stressigast när man tagit ut semester. Pappa köpte Fem Myror i DVD-box, och tillsammans med mamma även lite kläder (däribland hans första solbrillor - han har inte fattat konceptet ännu), en sådan där plastburk med olikformade hål i och små bitar som går in i dem, ett par pekböcker...
Och nära och kära bistod med andra fantastiska grejer.

Sammantaget har han fått ungefär 200 nya prylar, och han leker med petmojflärpen på spisen. Samt med Homer Simpson-kylskåpsmagnetölöppnaren som jag fick i julklapp och som sitter på kylskåpet. Han tycker att locket till blöjhinken är fascinerande och att toalettstolen ger en schysst resonans när man dunkar på den.
Allt är således som vanligt.

Även magen har återgått till det normala, efter vår lilla upplevelse med kisskristallerna. Skönt, jag blev faktiskt lite nojig där ett tag...

Nu är jag trött, så det är dags att stappla in i badrummet. Förhoppningsvis sätter jag inte foten i pottan.

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Grabben är lättroad, asså.
Och visst var det Hasse Alfredsson som sjöng "Hansatte foten i en potta...". Bra sällskap i så fall
FF & DHA

31 March, 2006 10:49  

Post a Comment

<< Home