Ett år, en månad och två dagar

Tempus fugit. I förrgår var det första "månadsdagen" som jag inte vaknade och tänkte att "idag är han en månad äldre än han var igår". Det är väl så, att efter ettårsdagen krävs det mer för att man ska få sina kickar.
Snart kommer "månadsdag" väl inte ens att vara ett ord längre, i vår värld.

Mycket jobb just nu. I måndags jobbade jag över ett antal timmar, idag ett antal timmar till, och nästa vecka ser inte överdrivet munter ut den heller.
Långhelgen är något jag verkligen ser fram emot, särskilt som fammo kommer ner på fredag för att barnvakta lite (på söndag ansluter faffa, direkt från sin tjänsteresa till Kina!).

<- Vårsol, mat i magen, och en tröskel att passera om och om igen. Livet leker.

Kanske en öl med min älskie på en uteservering fredag kväll, om vårvädret håller i sig.

På lördag 30-årspartaj hos Lillskutt.
Okej, vi ska tillbringa Valborg med att tvätta, men det är nog lugnast och skönast så.
Och vi tänker hålla oss långt borta från alla upptänkliga demonstrationståg på måndag.

Han var svår att få i säng idag, vilket lilla e redan har skrivit om (om någon mot förmodan undrar, passade jag på att sortera lite framtida tvätt medan Elias höll på och rumstrerade om i sängen.

<- Skrattar han, skriker han, eller något mittemellan?

Apropå ingenting - jösses vad han snackar fikonspråk när han ska sova! Borde ta in en bandspelare dit - tar jag in kameran blir han bara uppspelt och skrikskrattar i stället. Lång parentes, det här.), så nu tar sig Daddy Fool en välförtjänt whisky och fundrar på om han ska börja demontera bokhyllan för att få upp vår nya hem-PC.

Jag har haft dator hemma sedan jag var riktigt liten (fast då var det väl faffa som hade dator, egentligen), och bortsett från om lådan har varit på högkant eller liggande har de sett ungefär likadana ut på utsidan.
Inte den här...

Dagens citat: Elias traskar fram till tv:n, som av någon outgrundlig anledning visar en hockeylandskamp, och utbrister Paaa. Lilla e säger: Nej, gubben, det där är inte pappa, det är, öh, Per Ledin i Färjestad.

Jag är inte säker på att jag är helt bekväm med den feltagningen.