Picture This

Så där, då har jag äntligen överkommit min teknofobi och installerat den nödiga programvaran för att föra över bilderna från nya nallen till datorn, och därmed också till bloggen. Det tog sin lilla tid, men Elias är på bild igen, nu i ännu fler megapixels.
Jag får se hur mycket backtracking jag orkar göra.

Vi börjar med chockbilder; vår lille gubbe har fortfarande inte riktigt fått in det där med självbevarelsedrift ordentligt. I fredags snubblade Elias i trappan till rutschkanan på dagis och skrapade upp sig vid ögat; i måndags, återigen på dagis, trillade han på väg ur sandlådan och skrapade upp nosen. Tur att han har läkkött - bilden till vänster är ett par dagar gammal och i morse syntes ingenting.
Tur också att han var snuvig och hemma i tisdags och onsdags, annars vete fåglarna hur han hade sett ut.

Förutom olyckorna går allting jättebra med dagis nu (ta i trä); Elias är väldigt skrikig när jag lämnar honom, och jag och personalen har fått in rutinen att ett snabbt - nästan för snabbt, kan jag känna, med ett styng i hjärtat - och distinkt hejdå är det bästa sättet för honom att komma in i rutinen.

När jag skulle hämta honom igår var han ute på gården, lekte med hinkar, och ignorerade mig först fullständigt innan han kastade en förströdd blick åt mitt håll och gjorde en min som jag tolkade som "Och vem fan är du, då?". Sedan protesterade han när vi skulle gå. Vilket nog egentligen är rätt bra. Och en milsvid skillnad mot för en månad sedan...

Just nu är vi ensamma hemma; Elias ska prova att äta frukost på dagis idag (vi bävar!) och om allt går vägen kommer han att vara där fram till efter klockan 16; över åtta timmar. Jag kanske passar på att ta en tupplur, resten av familjen har alltså snuva och båda två sov så högljutt i natt (men de sov, bless them) att jag vid tvåtiden i ren frustration gick och lade mig på soffan. Det funkade, men min rygg känns lite krokig. Jag håller nog på att bli gammal.

I kväll ska jag nog faktiskt ta mig ett par öl, så det är bäst att jag är utvilad för att undvika katastrofer.
På söndag blir Elias 18 månader, och då är det ett år sedan dopet.
På måndag börjar vuxenlivet igen.