Kakafåntratt
Nu när Elias anser sig kunna föra konkreta samtal med oss har hans viljestyrka ökat tiofalt. Det får rätt jobbiga effekter. Blir det inte precis som han ska ha det är vi tillbaka i de där halvtimmesutbrotten igen. Igår var en sådan dag. När han inte fick maten exakt när han ville, exakt vilken han ville, och exakt hur han ville, så blev det vildsint spark- skrik och snoraction.
Mamma och pappa hade dessutom haft en ganska tung lördag. Först en födelsedagsfest där Elias var med och käkade massor av godis och fnuttade runt och petade folk i ögonen och försökte välta tallrikar (alla tyckte han var jättecharmig. Hur gammal kan man vara och fortfarande komma undan med ett sådant beteende?), och sedan en födelsedagsfest där Elias fick stanna hemma med fammo och faffa och vi var ute alldeles för länge och hade dessutom sovmorgon på annan plats.
Första utbrottet kom strax efter att vi hade kommit hem vid lunchtid. Fammo trodde att han hämnades för att vi hade varit borta (hela kvällen och morgonen hade han givetvis varit jätteduktig).
"Han kanske ska sova istället." sa hon.
"Men han måste ju äta innan han sover, annars blir han ju ännu värre när han vaknar." invände jag.
"Ge honom välling då", sa fammo. Genialiskt. Äta och sova samtidigt. Varför tänkte jag inte på det? Får skylla på att jag fortfarande, så här 19 månader senare, är lite orutinerad.
Då somnade han.
Sedan ville han INTE ha honungsvatten innan han skulle lägga sig, och då var showen igång igen. Men när han väl somnade så sov han som en liten stock.
Men språkkarusellen går bara snabbare och snabbare. Nya ord och uttryck i helgen; "hiss", "gris", "vill ha" (ja det kunde man ju ge sig på) "det är gott", "där!" och när vi skulle gå från första födelsedagskalaset för att stressa färdigt med alla förberedelser till det andra, vinkade han och sa "hejtå".
Det sa han till mig också i morse. Och när jag öppnade dörren sa han "Kakis!" "Kakis!". Dit tog mamma honom sedan.
Vi måste förresten verkligen ta itu med den där dagishostan. Det blir ett läkarbesök i veckan.
Mamma och pappa hade dessutom haft en ganska tung lördag. Först en födelsedagsfest där Elias var med och käkade massor av godis och fnuttade runt och petade folk i ögonen och försökte välta tallrikar (alla tyckte han var jättecharmig. Hur gammal kan man vara och fortfarande komma undan med ett sådant beteende?), och sedan en födelsedagsfest där Elias fick stanna hemma med fammo och faffa och vi var ute alldeles för länge och hade dessutom sovmorgon på annan plats.
Första utbrottet kom strax efter att vi hade kommit hem vid lunchtid. Fammo trodde att han hämnades för att vi hade varit borta (hela kvällen och morgonen hade han givetvis varit jätteduktig).
"Han kanske ska sova istället." sa hon.
"Men han måste ju äta innan han sover, annars blir han ju ännu värre när han vaknar." invände jag.
"Ge honom välling då", sa fammo. Genialiskt. Äta och sova samtidigt. Varför tänkte jag inte på det? Får skylla på att jag fortfarande, så här 19 månader senare, är lite orutinerad.
Då somnade han.
Sedan ville han INTE ha honungsvatten innan han skulle lägga sig, och då var showen igång igen. Men när han väl somnade så sov han som en liten stock.
Men språkkarusellen går bara snabbare och snabbare. Nya ord och uttryck i helgen; "hiss", "gris", "vill ha" (ja det kunde man ju ge sig på) "det är gott", "där!" och när vi skulle gå från första födelsedagskalaset för att stressa färdigt med alla förberedelser till det andra, vinkade han och sa "hejtå".
Det sa han till mig också i morse. Och när jag öppnade dörren sa han "Kakis!" "Kakis!". Dit tog mamma honom sedan.
Vi måste förresten verkligen ta itu med den där dagishostan. Det blir ett läkarbesök i veckan.
posted by Daddy Fool at 10:56 AM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home