Sammansatt personlighet

Det där nyårslöftet om att bli bättre på att uppdatera bloggen verkar redan ha fallit igenom. Nästa år ska jag lova att blogga mindre. Men det har varit mycket; nya jobbet har påbörjats och det är stressigt men stimulerande, och bara jag har kommit förbi den där värsta hej-kom-och-hjälp-mig-perioden så kan det nog bli riktigt bra.

Kollegorna är snälla, och jag har till och med visat min sociala sida och ätit lunch några gånger. Det där med luncherna är lite speciellt. På Tre blev det så att efter att jag fick Elias har jag konstaterat att lunchen var den enda tid jag hade för mig själv. Därför har jag nästan utan undantag tillbringat mina jobbluncher de senaste två åren med en macka från Statoil, en liten tub Smarties, en pingvinstång, en halvliter Cola Light och en valfri bok.
Ute i solen, om vädret tillåtit, vilket det inte gjort de senaste veckorna. Det är vinterrusk igen.

Men det är ju inte så att ingenting händer. Långt därifrån. Det mesta i Elias utveckling handlar förstås fortfarande om språket. Nu när han har ett respektingivande ordförråd har han börjat se det som naturligt att börja utforska ordens betydelse också. Han sätter en formulering, upptäcker att den funkar, och testar vidare. MERA VATTEN, som han kläckte för ett par veckor sedan, har nu utvidgats till MERA MAT, MERA GODIS och, för all del, MERA BRUM.
För att ta oss ur Brum-träsket föreslog lilla e att jag skulle ladda ner Pingu i stället. Jag försökte men kunde snabbt konstatera att allt Pingu-material som finns ute i sajberspejs har försetts med obscen svensk textning, och även om Elias inte kommer att kunna läsa än på ett tag känns det bara... fel.

Han har imponrat på tjocka släkten (och utvald dagispersonal) genom att säga HEJTÅ MOMMO, HEJTÅ MOTTER, HEJTÅ FAFFA och så vidare. Ikväll fick jag honom att säga HEJTÅ TEVEN när vi skulle gå och TOVA. "Vill du gå och sova", frågade jag, och han bara "JA! JA! TOVA! TOVA! JAAA!" och sedan tog det en halvtimme i alla fall. Men han är söt.

På dagis sägs han vara en riktig liten gentleman - säger TACK till höger och vänster och skjuter in stolen efter sig. Här hemma skjuter han inte bara in stolen; han möblerar om vårt vardagsrum enligt någon sorts infantil feng shui-modell som ärligt talat blir lite jobbig i längden.

Andra ord som dykt upp på sistone: PLYPLAN, BÅT, VISKY (jaja, vi är usla föräldrar) och MÅLAT. Han har nämligen målat på dagis, riktiga expressiva små konstverk, och så snart jag får ur tummen och ordnar upp min backlog av bilder lovar jag en liten vernissage här på bloggen.

Vi hade nypremiär på babysimmet igår. Det märktes att han hade saknat vattnet och själva badandet, men med övningarna var det en helt annan sak. Han var så borderline att det faktiskt blev ganska komiskt.

Och så är det vinter igen, till och med i Stockholm. Minus tvåsiffrigt och de gånger temperaturen börjar närma sig drägliga nivåer vräker det ner snö i stället. Man kanske borde flytta julen framåt, ha en skottmånad eller nåt.
No pun intended.