Thursday, June 01, 2006

Gubbo Talks!

"Mamma". Det är ju knepigt egentligen, den där nästan osynliga skiljelinjen mellan ljud och tal, en skiljelinje där jag gissar att alla föräldrar har en egen definition, men i morse, när han som vanligt vaknat upp alldeles för tidigt och jag lagt över honom till vår säng i en fåfäng förhoppning att han kanske, möjligen, eventuellt skulle kunna somna om, litegrann bara, så rullade han över till vänster, tittade intensivt på sin max kvartsvakna mamma, och sa "mamma". På ett sätt som - utan att jag kan sätta fingret på exakt vad det var som gjorde det - fick mig att kapitulera för insikten att han passerat någon sorts gräns.
Klarvaken blev jag i alla fall.

Han säger "mamma" till pappa också, men jag är en vidsynt människa och trygg i min mansroll, så det är lugnt. Sedan använder han sig flitigt av ljudet "pa-pa", men det känns lite mer random ännu.

Närmaste läte att uppgraderas till ord är "titta". Men där tycker åtminstone jag att man ska kunna kräva att han pekar lite innan det blir godkänt.
Sedan har han sagt/låtit (status där är också oklart) "tack" flera gånger idag. Vilken rar, artig och väluppfostrad pojke vi plötsligt har fått? Det måste vara en krigslist. Grabben har nåt i kikaren. Hmmm...

Kick-off på jobbet idag, och jag lyckades nästla mig ur det den här gången också. De skulle visst vara ute - brr - och jag är både utarbetad och festade igår, en kontorsfest på ett annat företag som vi samarbetar en del med, men till den festen behövdes inga varma kläder och det var 400 meters promenad hem i stället för två timmar med buss och båt.
En bläcka / vecka, och knappt det, är ungefär vad en Daddy Fool pallar med nuförtiden.

Jag var på kontorsfest igår, som sagt. Det var en bra fest, med fri Staropramen och ett riktigt vasst liveband, och äntligen fick jag ett par textrader att koppla ihop till ett specifikt soulriff som jag haft på hjärnan idvis jagvetfasenintehurlänge (men förmodligen minst ett år). Jag var lite i dimman när jag kom hem men efter nyktert googlande i eftermiddags hittade jag låten till slut. Sam & Dave - "Hold On I'm Coming".
Det var inte så konstigt att jag länge trodde att det var "Soul Man" som riffet härstammade ifrån, Soul Man är ju också en Sam & Dave-låt från början (även om jag har en viss förkärlek för Blues Brothers-versionen) och har samma upphovsman - ingen mindre än Isaac Hayes!
Jojomen, pappa lär sig faktiskt också något nytt varje dag.

Förresten. Dagens rubrik kom jag på redan i juli. Har bara väntat på rätt tillfälle.

Och ett par saker till.
I förrgår skulle Elias gammelmoffa ha fyllt 100. Bara en sådan sak.
I förrgår var det också exakt 30 år sedan jag blev till. Alltså, som befrukt... eh, processen, äh ni vet, tog sin början. Varför någon nu skulle vara i behov av den informationen. Vi har ingen aning om vilket datum Elias blev till, men vi vet att det var någon gång strax före midsommar 2004, och jag kan inte låta bli att undra om han inte hade börjat prata några veckor tidigare om det hade skett precis efter midsommar i stället för precis före? ;)
Det var en bra fest det året, nämligen.
Äh, what doesn't kill you makes you stranger.

Undrar vad vi ska göra på midsommar i år. "Ett syskon" är ett ogiltigt svar.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home